Coronaviruset och rädslan

I början av december 2019 smittades de första människorna i den kinesiska staden Wuhan. Då kunde ingen av oss ana hur hela världen skulle drabbas. Sedan dess har vi konstaterat en mycket snabb spridning av coronaviruset. Den går inte att stoppa.

Särskilt för människor med nedsatt immunförsvar är detta virus en allvarlig hälsofara. Dödligheten är möjligtvis tio gånger högre än vid influensa.

Många hade säkert hoppats att viruset inte skulle komma till Sverige. Men nu är det här. Och ju närmare det kommer desto mer utbreder sig rädslan bland befolkningen.

Var och en hoppas på att man inte blir smittad. Men vad ska man göra, när det händer i alla fall? Då hoppas vi självklart att vi inte drabbas alltför hårt och att vi inte hör till de 2,3 procent som dör till följd av det.

Rädslan för något som vi knappt känner till smyger sig på oss. Den sociala utvecklingen samt befintliga medicinska framsteg förklarar för oss att epidemier hör till en förfluten tid. Vi tror att något sådant inte kan drabba oss. Men senast nu har det blivit klart för oss att det verkligen finns fenomen som vi helt enkelt inte kan få bukt med: klimatförändringar, terrorangrepp – och nu även ett virus som gör att man får svårt att andas.

Ingen panik! Just nu gäller det att behålla lugnet och göra saker och ting på ett genomtänkt sätt. Rädslan är som bekant en dålig rådgivare.

Självklart ska vi vidta bra förebyggande åtgärder för att främja människornas hälsa. Men därutöver borde vi också fundera kring själva rädslan och vad som är orsaken till den.

 

Rädsla utlöses av hot. Och det är något helt naturligt. Vissa människor får svettiga händer bara de tänker på nästa besök hos tandläkaren. Hur mycket större är då inte rädslan vi upplever när hotet kan bli en ödesfråga. När vår lycka, vår hälsa och våra liv är i fara – och när vi inte kan göra något åt det …

Vi borde ställa frågan om vad som egentligen är orsaken till all rädsla. Det började faktiskt i Edens lustgård, när de första människorna överträdde ett bud som de hade fått från Gud. Och Gud hade till och med varnat dem!

”Du kan äta fritt av alla träd i lustgården, men av trädet med kunskap om gott och ont ska du inte äta, för den dag du äter av det ska du döden dö.” 1

Till följd av detta gömde människorna sig för Gud – och lever nu ett liv i rädsla. Hur gör man då för att ta sig ur denna situation? Det hjälper inte att dödförklara Gud eller att helt enkelt låtsas som om han inte fanns. Det är ju sant att döden finns i vår värld och att människan upplever den som det största hotet. Ingen av oss kan komma förbi denna sanning.

”Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden. På så sätt nådde döden alla människor, eftersom alla hade syndat.“ 2


Döden är i grund och botten inte ett biologiskt problem, som vi någon gång hoppas kunna dra oss undan från med medicinens hjälp. Döden är syndens lön. Därför att vi har syndat mot Gud, måste vi dö. Men det betyder inte att allt skulle vara över efter döden: Det finns ett liv efter detta.

”Och liksom människan måste dö en gång och sedan dömas …” 3

Var och en måste vid tidens slut stå till svars inför Gud.

Är det nu så att Gud vill att vi lever ett liv i rädsla? Aldrig! Han är en Gud som visar sin kärlek och som vill förlåta. Han vill ge oss evigt liv. För att kunna göra detta, lät han sin Son Jesus Kristus dö!

”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.“ 4

Ingen människa behöver gå förlorad! Men det är vårt ansvar att antingen ta emot eller förkasta den räddning som Gud erbjuder oss i sin kärlek. Gud gav allt för att försona oss med sig. Det enda som Gud väntar på är att vi inser att vi är skyldiga, att vi erkänner denna skuld med ett uppriktigt hjärta och att vi tror på Jesus Kristus som vår Räddare. Då tar Gud emot oss, och vi är trygga för alltid. Varje Guds barn har en härlig framtid:

”Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta.” 5

Men hur är det med rädslan för coronaviruset? Det är klart att tron på Jesus Kristus inte gör en immun mot virus. Men om du har gjort erfarenheten av Guds nåd, så vet du att du är älskad av honom, och du kan finna ro för din själ under alla omständigheter.

”Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd?“ 6

”För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.“ 7

Denna text kan du beställa som tryckt traktat hos timoteus-forlag.se